Att sätta dig utanför din tempererade komfortzon har en hormetisk effekt på kroppen. Vilket är bra!

Att bada bastu, ta varma bad och att träna när det är varmt är några sätt att utnyttja värme till detta. Speciellt bastu har visat sig ha en koppling till en generellt lägre risk att dö av flera olika tillstånd. Att tillfälligt och återkommande bada bastu ökar något som kallas för heat-shock proteiner i kroppen vilket kan leda till att stärka immunsystemet och förbättra chanserna till ett friskt och långt liv. Hettan i bastun motionerar och tränar ditt cirkulatoriska system (kardiovaskulära system). I bastun ökar hjärtfrekvensen och blodflödet. Artärer och vener vidgas när kroppen arbetar för att reglera kroppstemperaturen och kyla ned sig.

Kallbad, kalla duschar och till och med spendera tid utomhus när det är kallt fungerar också för att uppnå samma effekt. Regelbunden exponering av kyla har visat sig öka nivåerna av immunceller, inklusive T-celler, vilka har stor betydelse när det gäller att döda viruspartiklar och cancerceller. Både värme och kyla är associerade med nybildning av mitokondrier. Mitokondrierna är de viktiga organeller som finns inne i alla våra celler (utom i röda blodkroppar och i ögats näthinna) och som omvandlar energin från maten vi äter till en energiform som cellerna kan använda. Så, om vi har många friska mitokondrier har vi mycket ork i kroppen.

Kalldopp…

… är mentalt avslappnande genom att det kalla vattnet ger en tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga, vilket leder till ett meditativt tillstånd. I det kalla vattnet går det inte att tänka på någonting annat än att andas och slappna av.

… ger en känsla av gott humör, allmänt välbefinnande och minskad smärta. Många upplever att de sover bättre.

… är ett en trevlig social aktivitet.

… är mentalt utmanande eftersom det initialt är obehagligt. Ger en känsla av att stärkas mentalt; “Klarar jag att uthärda detta, så klarar jag också av…”

Det finns teorier om vad som händer när vi kalldoppar oss, men det är mycket som fortrarande är oklart. Helt klart är att det känns toppen efteråt och att människor i alla tider har ägnat sig åt vinterbad av olika anledningar. Så här kan man sammanfatta de teorier som finns om vad som sker på insidan av våra kroppar:

Det är framför allt det autonoma nervsystemet som aktiveras på flera olika sätt. Det är den delen av nervsystemet som ligger utanför vår kontroll. Det autonoma nervsystemet delas in i det sympatiska nervsystemet respektive det parasympatiska nervsystemet.

I huden finns det receptorer för kyla, en sorts mottagare av yttre impulser på huden. När det kalla vattnet träffar dessa receptorer startas en reflex i det autonoma nervsystemets sympatiska del. De här köldreceptorerna talar om för hjärnan att det är väldigt kallt. Köldchocken gör att man snabbt suger in luft och andningstakten ökar (man hyperventilerar), hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar. De ytliga blodkärlen drar i hop sig och skelettmuskulaturen börjar skaka för att generera mer värme. Blod dirigeras om och minskar därför i hjärnan och i huden, armarna och benen. Istället flyter blodet till de vitala organen, hjärtat och lungorna.

Antalet vita blodkroppar ökar och därmed vässas immunförsvaret.

Samtidigt aktiveras det autonoma nervsystemets parasympatiska del, där vagusnerven är en viktig aktör. Vagusnerven är vår tionde kranialnerv (vi har 12 par kranialnerver) och den styr muskulaturen inuti våra blodkärlsväggar, andningen, matsmältningskanalen, levern, immusystemet samt inflammatoriska processer i kroppen. Den sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket. Vagusnerven har sitt ursprung i hjärnan och passerar sedan ned genom nacke, bröst och diafragma ner till de inre organen.

De två delarna av det autonoma nervsystemet (sympatiska och parasympatiska) är varandrs motsatser, och bägge aktiveras vid ett kalldopp. Det kan förklara varför vinterbadare initialt känner sig stressade av det kalla vattnet, men efter en liten stund känner sig lugna och andas normalt.

Efter den initiala köldchocken hämmas det sympatiska nervsystemet genom vagusnervens ökade aktivitet. Vagusnerven motverkar den initiala sammandragningen av kärlen som skapades av det sympatiska nervsystemet, därmed sänks blodtrycket.